Föreläsningar och utbildningar med Kenth Hedevåg inom området barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD och inom autismspektrat. Kontakta kenth.hedevag@telia.com för mer information och kostnadsförslag.
Utbildningskoncept för att öka kunskap och kompetens kring NPF i skolan:
- Digital föreläsning med Kenth Hedevåg: ”När mallen inte stämmer”. Tid: 2h.
- ”11 minuter med Hedevåg”: Ta del av miniföreläsningar som finns på hemsidan hedevagpedagogik.se
- Se programmet ”Superföräldrar” avsnitt 1 på SVT. Visas under hösten. Tid 30 min.
- Föreläsning av Kenth Hedevåg, halvdag: Pedagogiska konsekvenser och strategier. Visuellt stöd för att ge, få och bearbeta information. Starka reaktioner, sammanbrott och utbrott.
- Kollegialt lärande utifrån föreläsningarna med stöd av bifogat studiematerial.
- Kurslitteratur: ”När mallen inte stämmer”. Specialpris 199 kr/bok. (ord. 265 kr)
_____________________________________________________________________________________________________
”När mallen inte stämmer”. Halvdag. Hur gör vi med dessa barn och ungdomar i skolan? En del har diagnoser som ADHD och inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men stora svårigheter i skolsituationen ändå. Denna föreläsning finns också i digital form. Perfekt att kombinera med medföljande studiematerial för kollegialt lärande. Föreläsningen tar upp:
- Vilka funktioner och förmågor behövs för att klara kunskapsmålen i skolan?
- Pedagogiska strategier för att kompensera och utveckla dessa funktioner
- Samtal med visuellt stöd
Denna föreläsning kan också anpassas till förskolan. _____________________________________________________________________________________________________
”När mallen inte stämmer”. Heldag. Hur gör vi med dessa barn och ungdomar i skolan? En del har diagnoser som ADHD och inom autrismspektrat, andra har ingen diagnos men stora svårigheter i skolsituationen ändå. Föreläsningen tar upp:
- Vilka funktioner och förmågor behövs för att klara kunskapsmålen i skolan?
- Pedagogiska strategier för att kompensera och utveckla dessa funktioner
- Visuellt stöd för att ge och få information samt att hjälpa elever att bearbeta information
- Vikten av kartläggning av styrkor och svårigheter
- Hur vi kan öka delaktigheten hos elever och föräldrar
Denna föreläsning kan också anpassas till förskolan. _____________________________________________________________________________________________________
“Johanna – Tre diagnoser i skolan”. Halvdag. Denna föreläsning utgår från Johanna som har dyslexi, adhd och autism. Stöd och insatser konkretiseras i form av Johannas erfarenheter av skolan. Denna föreläsning finns också i digital form. Perfekt att kombinera med medföljande studiematerial för kollegialt lärande. Föreläsningen tar upp:
- Skolans uppdrag enligt skollagen
- Känsla av sammanhang (KASAM)
- Autism och ADHD. Flickor och pojkar.
- Vikten av tidiga insatser
- Kahnemans system 1 och system 2
- Stress och utmattning
- Verktyg för att hantera stress och utmattning
- Pedagogiska strategier
- Hantera obehagliga sinnesintryck
- Fokus på framgångsfaktorer
- Ev. en intervju med Johanna
______________________________________________________________________________________________________
”Barn och ungdomar med starka reaktioner och utbrott”
Föreläsningen tydliggör vilka insatser man kan göra för att möta barn och ungdomar med starka reaktioner och utbrott i förskola/skola. Innehåll i föreläsningen:
- Vad säger lagar och förordningar?
- Förebyggande arbete, akuthantering och efterarbete
- Vikten av ett gemensamma förhållningsstrategier och ett lågaffektivt bemötande
- Förhandlingslösningar
- Föräldrasamarbete och ökad delaktighet
_____________________________________________________________________________________________________
“Problematisk skolfrånvaro – Elever som inte går till skolan”
Ibland används begreppen “hemmasittare” eller “skolkare” men den här föreläsningen utgår från begreppet “Problematisk skolfrånvaro” och att problemet inte enbart ligger hos eleven. Mobbning, depressioner, spelmissbruk eller neuropsykiatriska diagnoser – bakgrundsfaktorerna kan vara många. Hur kan man utgå från varje enskild elevs unika situation för att stötta på rätt sätt? Ta del av en föreläsning som tar upp riskfaktorer och skyddsfaktorer, den individuella profilens betydelse, delaktighet hos föräldrar, barn och ungdomar, samt kartläggningsmaterial med visuellt stöd och åtgärdsprogram som en GPS i arbetet. Hur skapar man ett tvärvetenskapligt arbetssätt och drar nytta av varandras kunskaper i elevvårdsteamet för att stödja eleven tillbaka till skolan? Exempel på en arbetsplan för att främja skolnärvaro. Hur tillgodoser vi alla elevers rätt till utbildning?
_____________________________________________________________________________________________________
”Från hjärnforskning till pedagogik”
En kortare föreläsning på ca 1,5h. En del har diagnoser som ADHD eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men stora svårigheter i skolsituationen ändå. Hur kan vi hjälpa dessa elever i skolan?
- Hur kan vi gå från teoretisk förståelse till pedagogiska konsekvenser och vidare till pedagogiska strategier?
- Förklaringsmodeller för att lättare ta steget från hjärnforskning till pedagogik?
- Vikten av kartläggning för att kompensera och utveckla funktioner och förmågor
- Vad menar vi med det? Pedagogiska konsekvenser?
____________________________________________________________________________________________________
Kartläggningsutbildning K3: Kvalité – Kunskap – Kartläggning.
Denna 2-dagarsutbildning hålls ihop med socionom Nåkkve Balldin. K3-modellen finns anpassad utifrån barn- ungdoms- och vuxenperspektiv samt med inriktning på olika miljöer som förskola, skola, daglig sysselsättning/arbete och boende. För att hålla bästa möjliga kvalité i vårt arbete behöver vi generell kunskap om olika funktionsområden och hur dessa kan påverka vardagen. Vi behöver också verktyg för att kartlägga styrkor och svårigheter av funktionsområden, utifrån varje enskild individ, och att förstå hur dessa påverkar personen i sin miljö. Denna kartläggning av styrkor och svårigheter kan sedan användas som ett underlag inför målbeskrivningar och insatser.
- K3 är en användarvänlig kartläggningsmodell som effektivt ger användaren viktig grundinformation om individens styrkor och svårigheter baserat på information från personal, föräldrar/nätverk och barnet/eleven själv.
- I K3 kartläggs många olika funktionsområden som t.ex. förmåga till uppmärksamhet, impulskontroll, organisation-planering, motorik, perception, kommunikation, samspel och föreställningsförmåga.
- I K3 kartläggs också faktorer på organisations- och gruppnivå som påverkar barnet/eleven i sin miljö.
- K3-modellen består av ett frågebaserat material som ligger till grund för en individuell profil där styrkor och svårigheter beskrivs. I K3-modellen finns också verktyg för att analysera och förstå vilka konsekvenser som styrkor och svårigheter får i vardagen. Den individuella profilen och analys av konsekvenser ligger sedan till grund för kommande mål och insatser.
- I utbildningen lyfts föräldrasamarbetet fram samt effektiva kartläggningsformer för att kunna hämta information från barnet/eleven själv.
- K3-modellen är ett komplement till standardiserade bedömningar och utredningar. Modellen blir en länk mellan teoretiska förklaringsmodeller och praktiska vardagskonsekvenser samt en hjälp med att överföra teoretisk kunskap till praktisk handling.
______________________________________________________________________________________________________
Steg 1-3 ”Pedagogik för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar” Vi möter många olika barn i förskola och skola. En del har diagnoser som ADHD eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men stora svårigheter i skolsituationen ändå. Hur möter vi dessa barn och ungdomar på bästa sätt ? Steg 1-3 utbildning. Utbildning till en grupp med ca 20 deltagare. Steg 1-3. Varje steg innehåller 3 tillfällen med 3h utbildning. De olika stegen är fristående men ska tas i nummerordning. Kurslitteratur: ”När mallen inte stämmer”. Denna utbildning har en skolinriktning men andra personalgrupper kan också med fördel tillgodogöra sig innehållet.
- Steg 1: Beskrivning av funktioner och förmågor som behövs för att klara vardagen och kunskapsmålen i skolan. Från teoretisk förståelse till pedagogiska konsekvenser och pedagogiska strategier.
- Steg 2: Pedagogiska strategier, insatser och hjälpmedel. Visuellt stöd för att ge och bearbeta information. Samtalstekniker med visuellt stöd. Förebygga och hantera starka reaktioner och utbrott. Öka delaktigheten hos elever och föräldrar.
- Steg 3: ”Pedagogisk verkstad”. Deltagarna övar, i olika ”case”, att gå från problem till förklaring och vidare till insatser på organisations-, grupp- och individnivå. Egna lokala skolutvecklingsprojekt diskuteras.